Kylan blev min ursäkt

Jag är född i en tid precis när dammet lagt sig ner
en meningslös tid, exakt en tusendel för sent
Och visst bor det ett skrik någonstans i ditt lugna, tysta liv
En vild fantasi som dränks i lådvinsnostalgi
Men när natten är ljus
I ditt sjuttiotals hus
Och du är ånga, spår av ett moln
I en dröm av att fly till någonting nytt
Och du håller så hårt och när längtan blir svår
Så är jag din, din, din att ta med
Att ta ut, att ta in i någonting nytt