torsdag 13 maj 2010

Nursed and breastfed by sleepwalking angels

Det spelar ingen roll om jag sover mer än vad jag ska
eller stannar uppe hela natten för jag känner mig lika jävla sömnlös ändå.
Jag hatar förändringar, jag hatar denna världen och jag hatar att jag inte
kan tillhöra något längre och jag mår illa av allt kaffe och
av alla tankar som bara vill olika hela tiden och jag vill bara
att det ska vara sol så jag kan gå utanför staden och bort
bort bort över ängar. Jag vill inte till skolan, jag sitter hellre
hemma och lyssnar på Boy Lilikoi och fyller en låda med glitterstjärnor
i olika färger och snurrar runt och gråter varma tårar
och skakar och dra åt helvete allihopa jag skiter väl fullständigt
om det inte är så bra ifall jag tror att golvet rör sig och att jag tycker
det ser ut som om tékopparna lever för det är ju precis det jag vill.

Ge mig London glitter ängar skogar dalar Silver blue
gitarrer röda läppar glittrande luft kärlek kalla
händer regnig asfalt värme vänskap té William

Kom ge mig kärlek eller kniv eller annan form av frid
kom ge mig kyss, kom ge mig krig, bara nåt så nerven vrids
men ge mig åtminstone musik, ge mig på käften
eller spring, ändå mitt hjärta ditt förblir
Kom ge mig sår, kom ge mig gift mot känslan, nån
sorts medicin, men ge mig åtminstone musik

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar